om asknäs

Asknäs är en herrgård i Ekerö kommun på Ekerön i Mälaren belägen direkt ost om Ekerö kyrka.

Historia
Asknäs (tidigare kallad Askenäs eller Askaness) var en stormansgård före och under medeltiden och omnämns i Erikskrönikan. På platsen där Ekerö kyrka ligger fanns ursprungligen en gårdskyrka i trä som troligtvis uppfördes redan på 1000-talet. Nuvarande stenkyrka uppfördes år 1150 som sockenkyrka åt invånarna på mälaröarna Ekerö, Helgö, Estbröte och Idön m.fl som utgjorde Ekerö socken. Söder om kyrkan finns en ej undersökt storhög som antingen är en stormannagrav från förhistorisk tid (ca 300-700-talet), rester av ett medeltida kastell eller ett fundament från en sentida klockstapel. Inget utesluter dock det andra då gården varit kontinuerligt bebodd i mer än 1000 år.

Vem som under medeltiden bott på gården är höljt i dunkel men det finns många spekulationer. En allmän uppfatting är att Ingeborg Ermundsdotter varit bosatt på gården pga att hennes gravsten finns bevarad i kyrkan och vidare att hon varit gift med kungens (Erik den heliges) bror Joar Jedvardsson Bonde. Det finns dock inga trovärdiga eller vetenskapliga belägg för detta. Mest troligt är att gården hört till den tidigare kungsgården Hundhamra som låg på andra sidan fjärden och att man även på medeltidan sysslat med jordbruk på Asknäs pga dess bördiga marker. I Erikskrönikan nämns också Asknäs i samband med förklaringen till varför Birger Jarl anlade Stockholm som ett lås till den rika och bördiga Mälardalen. Händelserna ska ha utspelat sig ca 100 år innan Erikskrönikans uppkomst, alltså i början av 1200-talet.

Jon Jarl blev ihjälslagen på sin gård Askanäs av karelska eller ryska sjörövare samma natt som han återkommit från ett korståg bland ingrer och ryssar, efter att ha varit borta i nio år. Jons hustru flydde över fjärden till Hundhamra (idag Norsborg), samlade ihop folk och tog upp jakten på förövarna. Man hann upp och nedkämpade dem vid "Eesta skär" (Estbröte). 

Som många andra gårdar har även Asknäs ägts av Gustav Vasa och därfefter övriga kungar och diverse adelssläkter, men ingen av dessa har dock bott på gården utan den har alltid varit utarrenderad som en ordinär bondgård. Efter laga skiftet på 1800-talet övertog arrendatorn (släkten Janson/Rittner) Älvnäs och Asknäs.

Mangården som uppfördes 1865 består av en huvudbyggnad med två flankerande flyglar. Den östra flygeln inrymmer en stor bakugn och var troligen ursprungligen bagarstuga. Husen är knuttimrade och har en överdådig sk "snickarglädje" i Schweizerstil enligt dåtidens mode. År 1865 till 1898 residerade lantbrukaren Johan Gustav Janson på gården. Det sägs att han utbildats vid Alnarps lantbruksskola och tagit intryck av de skånska pilevallarna och att han vid en studieresa till Schweiz inspirerats av de i betesmarkerna glest ställda högstammiga fruktträden. Därefter bestämde han att pryda Asknäs gårds 700 meter långa infartsväg med en Äppelträdsallé. Asknäsallén är idag känd som Sveriges längsta frukträdsallé. Planteringsarbetet utfördes av gårdens förman Eskil Stenberg år 1895.Landskapsarkitekten Åke Steen har berättat att hans far som arrenderade Asknäs 1927-1937 hämtade rika skördar från Allén. Under 2:a världskriget var ett 20-tal personer verksamma i odlingarna. Under slutet av 1900-talet hade 2/3 av Asknäs mark lagds i vall pga omställningen av det svenska jordbruket. Under 1990-talet bedrevs odling av jordgubbar i stor skala med ackord- och självplock. Vid denna tid fanns långt gångna planer att anlägga en golfbana på Asknäs men Ekerö kommun stoppade förslaget pga att det agrara kulturlandskapet intill kyrkan ansågs vara för värdefullt att exploatera. År 2005 infördes nuvarande landskapsbildsskydd i de områdesbestämmelser som omfattar området runt kyrkan.

Gården ägs sedan December 2014 av familjeägda Haberl Holding.